wishthatwasme

- Sanna! Ropar mamma från köket. Kom upp och ät frukost nu. Du har mycket att göra idag!

Jag sätter mig hastigt upp i sängen och glömmer bort att det är snetak över sängen, dunkar i huvudet och får en riktig huvudvärk med en gång.

- Bra start på dagen... Muttrar jag surt för mig själv och reser mig upp ur sängen, lite försiktigare den här gången. Det första jag ser när jag ställt mig upp är min otroligt vackra fondvägg. Det är en stor bild på min framtida make. Harry Styles. Han är det första jag ser varje morgon och det sista jag ser varje kväll. Önskar att han låg där brevid mig i sängen också. Inte bara satt uppklistrad på min vägg... Skulle älska känslan av att känna hans kropp, tätt intill min, få andas in hans doft och gosa in mig i hans famn. Få dra mina fingrar genom hans lockiga hår, titta honom djupt in i ögonen, känna hans läppar mot mina...

- Sanna kommer du eller? Plötsligt står mamma precis framför mig, tittar på mig och lyfter ena ögonbrynet. Tänker du på Harry nu igen?

Jag slår ner blicken och känner hur jag rodnar lite. Hon förstår inte att jag älskar honom på riktigt. Hon tror att han bara är en kille som jag tycker sjunger bra och är söt. Men han är så mycket mer än det. Han är underbar, vacker och världens roligaste. Ingen fattar hur mycket jag älskar honom förutom Maja och Amanda. Dom känner ju likadant, Maja älskar Niall och Amanda älskar Louis. Mamma skrattar lite, skakar på huvudet och går upp till köet igen. Jag drar på mig ett par röda Hollister mjukisbyxor, Harry gillar ju rött, och ett svart linne och ställer mig i dörröppningen intill mitt rum. Blicken glider över rummet. Från min stora 1.60 säng till skrivbordet med min laptop. Slänger en blick bort mot min vita stora soffa som inte går att sitta i p.g.a. alla kläder som ligger slängda över den. Mitt piano är det enda som det inte ligger kläder slängda på och hela golvet är fullt. Jag konstaterar att jag inte är en så ordningsam människa och går upp till köket och gör i ordning en god frukost.

Någonstans i mitt undermedvetna hör jag: 'I tried playing it cool Girl when I'm looking at you I can't ever be brave Cause you make my heart race' och jag ler för mig själv. Inte förens jag hör Zayns fina röst fattar jag att det är min mobil som ringer. En bild på Amanda som jag tagit i vintras när hon står ute mitt i vägen, tunnt klädd med snö runt omkring sig lyser upp skärmen. Jag tittar på bilden några sekunder och tänker på hur fin den är. Och va fin Amanda är! Sedan tystnar musiken och jag stirrar på mobilen som om den svikit mig. Fattar inte vad felet är förens mobilen plingar till och jag fått ett sms från Amanda.

'Är du långsam på något sätt eller? Sömntuta...' står det och jag skrattar lite för mig själv.

Jag är så otroligt seg på mornarna, kan sova fram tills sen eftermiddag och när jag väl vaknat kan det ta upp mot en halvtimme innan min hjärna hänger med på allt jag gör. Det är ganska pinsamt ibland... Som förra året när jag sov över hos min dåvarande pojkvän Eric. Han visste inte att jag va lite snurrig på morgonen så när han väckte mig fattade jag varken var jag var eller vad han gjorde där så jag vart rätt sur på honom... Och sen dess har vi inte snackat. 'Hade det varit Niall hade han inte reagerat så och aldrig pratat med mig igen' tänkte jag och svarade på Amandas sms.

Amanda, "the sms master" som jag och Sanna brukar kalla henne, svarade på bara några sekunder.

'Kom hem till mig vid 15 så packar vi mina grejer, drar hem till dig och packar ditt. Sen vidare till Sanna och fixar hennes packning och sen ska vi ju sova där inatt. :)'

'Jupp, ses sen!' skrev jag tillbaka och kollade på klockan. Den visade 14:26. Jag for upp ur sängen på en halv sekund och sprang ut i badrummet och in i duschen. Nu hade jag lite brottom eftersom jag skulle vara hos Amanda om ungefär en halvtimme. Och jag skulle både duscha och äta innan bussen går. Och bussen går kvart i.

Jag duschade på fem minuter och fixade mig lite snabbt, på med kläder och in med en macka i munnen och sprang med raketfart till busshållplatsen och hann precis med bussen. Jag brukar alltid sätta mig längst bak till vänster i bussen, lika så idag. Lutade mig tillbaka och stoppade i hörlurarna i öronen. Satte på One thing och spolade fram till Nialls solo. Lät hans röst ge mig lycka. För det var hela Niall, lycka.

Eftermiddagen och kvällen gick fort. Jag och mina bästisar hjälptes åt att packa alla våra väskor och avslutade flera timmars packning med pizza hemma hos Sanna framför tv:n. Vi kollade på Titanic som vi gjort många gånger förut och alla satt och grät tillsammans mot slutet. Allt var så härligt när jag var med dom. Vi kunde både skratta och gråta med varandra och vi bråkade aldrig. Vi älskade att umgås och vi gjorde det hela tiden. I skolan och på fritiden. Vår vänskap var äkta. I skolan var det t.o.m. några som var avundsjuka på att vi var så tighta och dom försökte alltid klanka ner på oss och säga att det inte är bra att vara så tighta med ett par personer. Dom menade på att man behövde ha fler vänner än två stycken. Vi brukar alltid bara skratta när folk säger så och gå därifrån med huvudena högt upp och vara stolta över oss.

Klockan började närma sig 00 när vi släkte och gosade ner oss i Sannas stora säng. Vi låg tätt ihop och pratade lite om veckan som skulle komma.

- Tror ni att vi kommer träffa dom? Frågade Maja.

- Jag vet inte. Svarade Sanna och bet sig i läppen som hon alltid gör när hon är osäker. Hoppas det!

- Klart att vi kommer träffa dom! Sa jag och fortsatte: Jag tror i alla fall att vi kommer göra det.

- Man vet aldrig. sa Sanna och suckade. Jag måste bara träffa Harry! Eller åtminstone se honom!

Jag och Maja fnissade lite och Sanna puttade till min axel.

- Sluta! Sa hon lite på skoj och skrattade. Ni ska ju inte säga något Ni vill ju träffa Louis och Niall främst!

Mitt och Majas fniss övergick till ett mycket hjärtligt skratt och vi skrattade tills vi fick ont i käkarna.

- Nej nu borde vi sova! Maja kollade på klockan och fortsatte: Klockan är faktiskt halv ett. Vi ska ju upp klockan 9 senast!

- Godnatt. Sa Sanna och jag i kör.

- Godnatt. Svarade Maja.

Vi somnade fort alla tre och sov riktigt, riktigt gott. Och jag drömde om min älskling, Louis.

---

Blev riktigt nöjd med det här kapitlet! Ska sätta mig och skriva nästa kapitel redan nu så kanske kommer upp ett till ikväll, annars får ni det imorgon. Kommentera gärna vad ni tycker! Kramis! ♥