wishthatwasme

Som vanligt vaknar jag på något underligt sätt alltid 10 minuter innan väckarklockan ringer, lika så idag. Så jag gick upp ur sängen och drog på mig min One piece, en likadan som Louis har och gick upp till köket. Där stod Sannas mamma och skar frukt och grönsaker, bredde mackor och pressade juice medans hennes pappa satt och läste tidningen.

- Godmorgon Amanda! Sa Sannas pappa Lasse och log ett brett tandläkarleende mot mig. Sovit gott?

- Godmorgon! Svarade jag och log tillbaka. Absolut, sover alltid bra här! Hur har du sovit själv?

- Jo tack, bara bra. Sa han och återgick till tidningen.

Sannas mamma Marie plockade ner en bricka ur ett skåp och lassade över allt hon nyss stått och gjort i ordning och gav brickan till mig.

- Varsågod! Frukost.

Jag log och tackade och gick ner till Sannas rum.

Jag vaknade av att Amanda petade till mig och sa att frukosten var klar. För en gångs skull var min hjärna på samma sida som jag idag och jag vaknade till riktigt snabbt.

Vi åt en god frukost som Sannas söta mamma gjort till oss och sedan ställde vi oss framför speglarna och fixade till oss lite. På med lite concealer under ögonen för att dölja hur trötta vi var och sedan kleta på lite mascara.

Ute i hallen stod redan våra resväskor och Sannas föräldrar. Vi kramade dom hejdå och jag och Amanda gick ut i det fina vädret. Lät Sanna få säga hejdå lite extra. Sedan gick vi till busshållplatsen och hoppade på bussen mot skolan där vi skulle träffas för att sedan ta oss gemensamt till Arlanda.

Efter flera långa timmar av upprop, köande, springandes på toaletten och bussåkande satt vi äntligen på planet som skulle flyga oss till London. Jag drog huvan på min vita One piece, en sådan som Harry har, över huvudet och lutade mig bakåt. Väntade på att vi skulle komma upp i luften, så jag kunde sätta på flygplansläget på mobilen och lyssna på musik.

När vi kommit upp i luften satt jag i hörlurarna i öronen och satt på min favoritlåt, More than this. Klickade på repeat knappen så den skulle spelas om och om igen. Lät musiken strömma genom mitt huvud och känna lugnet komma så fort jag hörde Harrys röst. Mina tankar flög iväg till Harry. 'Undra vad han gör just nu' tänker och får sedan upp en bild på Harry helt naken i mitt huvud. Jag fantiserade ett tag om honom innan jag kom på att där satt jag och fantiserade om nakna Harry med hela klassen runt omkring mig. Det hade hänt många, väldigt många gånger förut. Men det kändes alltid lika skämmit när jag kom på mig själv. Hemma gick det bra, när jag var ensam. Men tänk om någon skulle kunna läsa mina tankar?

Jag antar att jag somnade för det nästa jag var medveten om var att alla satt och applåderade.

- Vad händer? Frågade jag Maja som satt bredvid mig.

Hon skrattade och tittade på mig med en sån där Maja blick. Den blicken som utstrålade massa kärlek och omtanke.

- Du somnade. Sa hon och log stort. Vi är framme i London nu!

Hon och Amanda kramade om varandra och Amanda ställde sig upp och tog ner våra väskor från bagagehyllan.

Jag vände mig om mot fönstret och drog bort gardinen och såg ut över flygplatsen. Nu var jag äntligen i London! Tänk så många gånger jag drömt om att vara här. Och nu är jag här!

Klockan var endast runt 18 när vi kommit till hotelletdär vi skulle bo. Det hette Styleotel och låg vid Paddington station och inte alls långt ifrån Hyde Park. Det var ett överstylat hotell som verkade tro att det var coolt och modernt med massa spejsade färger och krom överallt. Men det var det inte. När Amanda, jag och Sanna gått in till reseptionen och sett hur det såg ut kunde vi inte hålla oss för skratt. Det var så fult! Någon mingrön färg på alla väggar och i matsalen var det inrett med endast blått och gult. Otroligt fult.

Det knackar på dörren och in sticker Anne-Charlottes huvud.

- Kommer ni tjejer? Vi ska ut och äta middag. Säger hon. Första middagen kan vara trevligt att ha tillsammans!

Vi tre nickar mot henne och drar på oss våra jackor. När vi kom ut på gatan kommer vi på att vi inte bytt kläder. Alla hade klätt upp sig lite med fina blusar och killarna hade snygga jeans, inte bara mjukisbyxor. Och där står vi i våra One piecer! Jag tittar förvånat på Amanda och Sanna och vi börjar alla tre skratta.

- Hur kunde vi glömma att byta om? Skrattar Sanna.

- Jag vet inte! Skrattar jag och Amanda till svar.

- Skit samma, vi är snygga som vi är! Sanna lutar huvudet neråt så allt hennes hår hänger ner mot marken, ruffsar till det lite på sidorna och gör en Harry fixning av håret.

Amanda och jag bara skrattar lite åt henne och hon ler stolt mot oss.

Vi går och äter på någon resturang tvärs över vägen och beger oss sedan tillbaka till våra rum. Som tur är får jag dela rum med mina bästisar, som vanligt.

Vi pratar, skrattar, äter godis och myser någon timma framför tv:n tittandes på X-factor. Sedan gör vi oss i ordning för sängen och går och lägger oss hyffsat tidigt. Vi vill ju vara pigga imorgon. Då vårat letande efter våra drömpojkar börjar...

- I love you! Säger jag och pussar honom lätt på kinden.

Han ler tillbaka och säger att han älskar mig också.

'Jag måste vara den lyckligaste tjejen i världen' tänker jag och lägger mig ner i sängen. Han kommer snabbt efter och trycker mig tätt intill honom. Jag andas in hans doft och ser rätt in i hans blåa vackra ögon. Han drar  bort en hårslinga som ligger tvärs över mitt ansikte och lutar ner sitt huvud mot mitt.

- You are the best thing that ever happend to me! Säger han och kysser mig ömt och kärleksfullt på munnen. I love you so much Dani.

- And i love you. Svarar jag tillbaka och kramar om honom.

Vi kryper ner under täcket och jag lägger mig tätt intill honom. Känner hans värme, hans närhet. Här känner jag mig trygg. Det är här jag hör hemma.

- Good night. Säger jag.

- Goodnight baby. Svarar han och ger mig en kyss i pannan. Sleep tight.

---